Frihet

Jag blev inspirerad för en tid sedan att ta upp detta med frihet. Vad är frihet? Eller kanske en mer riktigare fråga: Vad innebär frihet?

Det är många människor, särskilt sökande människor som eftersträvar frihet. Det är ju bra i sig. Inget fel i det. Men vet man om vad det innebär. En frihet innebär så mycket för olika personer. Ta en fånge/intern, hen vill inget annat än komma ut i frihet. Där råder inga tvivel om vad frihet är. Andligt sökande innebär så mycket med vad frihet är. Frihet från krav från familj. Frihet från religion, traditioner och kultur.

Låt oss titta lite närmare på dessa. Frihet från familj är alltid knepigt då man ofta har känsloband till sina barn, föräldrar, släkt och partners. Lever man i en destruktiv familj eller partnerskap är frågan enkel om man är fri eller inte, och kan göra något åt det. Men om det fortfarande är starka känsloband till en t ex partner som är destruktiv, blir det genast svårt då man ofta tar på sig skuld och samvetet tryter. Men frågan om frihet gällande detta är då extremt på sin spets. Ska man leva i sån relation? Ska man ta sig ur, osv? Låt oss titta på frågan om religion, kultur och traditioner.

Den frågan är mest besvärlig. Jag har frågat många om de lever i frihet. Jag får svaret att ja det gör jag. Okej säger jag, varför firar du jul t ex? Eller kör du på vägen och följer reglerna?
Men herregud Katarina! Får jag ofta höra. Det handlar ju om traditioner vi haft och regler vi måste ha för att ta hänsyn till andra. Nåväl, må så vara, men du är inte FRI att göra som du vill ändå. Du är inte fri att parkera bilen var du vill ÄVEN om du parkerar där det inte skadar någon.

Du är inte fri att fira jul, påsk eller midsommar så som du själv önskar. För det finns alltid ett samvete och skuld bakom som säger ifrån inom dig att du inte får avvika från mängden för då är du konstig! Du får inte säga nej till dina barn att inte fira jul och inga julklappar, för då blir dem besvikna osv. Vi lever inte i den frihet som vi kanske tror vi kan göra och förmår som vi önskar.

Låt oss gå vidare i detta och se till vårt inre. Lever vi i frihet att kunna jobba med det vi vill? Svaret är enkelt. Absolut inte! Vi lever i en struktur idag som är så extrem och toppstyrd att vi inte kan avvika hur som helst. Vi måste ha pengar på banken för att ha ett boende, och vi måste vi ett arbete för att ha ett boende. Moment 22 i sig. Men vi har vaggats in i den här paradigmen så till den grad att vi har förblindats i tron att vi ska bli fria. Det har i själva verket blivit tvärtom. Bedrövligt i sig.

Men kan man bli så fri som det är möjligt då. Ja det tror jag faktiskt. Det finns absolut en frihet som verkligen kan kallas för att bli fri, sen är allt personligt så klart för varje individ vad det innebär och vad man kan vara nöjd med. Man kan alltid börja med att se över sina egna positioner. Att börja ändra dem. Men för den delen måste man också börja förstå vad det innebär att förändra en position. Som att man alltid har suttit på en stol med en spik i ändan. Vill man ju ändra sin position, eller hur. Många säga att nu har jag ändrat positionen form av att man flyttat stolen…. Men spiken i stolen är fortfarande kvar. Positionen är ändrad men man kanske skulle bytt stol!

Vi fortsätter, att behålla den inre känslan att aldrig vara fast i något. Ta tex jul, en mycket stark tradition. Om du har känslan inom dig att du verkligen inte vill fira med tjocka släkten, då ska man inte göra det. Eller i varje fall ha förståelsen för varför man känner som man gör, men viktigast att man inte känner sig fast i det.

Sen den svåraste, att inte låta sig påverkas av religion, kultur och traditioner. Då menar jag påverkas negativt. Många måsten hänger ihop med dessa. Det finns inga måsten i våra liv förutom äta sova och må bra inombords. Så det finns hopp, mina vänner. Ett hopp om ett friare liv både för kropp och själ.