Katarina Mediums Blogg

Medium till vardags

Mitt jobb som medium har både bra och sämre sidor. Min bakgrund om vad jag haft för arbete är nåt helt annat än det jag är och jobbar med idag. Jag kommer från bank och finansvärlden. Tänka sig. Men jo, det är helt sant. Hur gick det till att bryta och byta bana? Ja det var inte helt enkelt ska jag erkänna. Andligheten och det mediala har jag alltid haft med mig sedan väldigt liten flicka. Vad jag kan komma ihåg minns jag från 3 års ålder min första andliga kontakt. Så andar har alltid varit med mig. Men att byta bana var inte helt enkelt. Först måste man vara bekväm med vad man gör och varför. Vilket syfte har man som medium. Vad vill man uppnå. Den inre resan med personlig utveckling startade på allvar redan 1984 vid mötet med Ambres. Det gick inte hejda utvecklingen för mig sedan dess.

Så det har hela tiden fortsatt. Med upp och nergångar. För det ska man vara medveten om att det är inte alltid ”ljus och kärlek” i allt. Strävan finns där, men tyvärr finns det andra och yttre påverkan, som är svårt att leva med och för att inte glömma ens gamla liv, där vänner, bekanta, släkt och vänner som har svårt att acceptera vad jag blev och hur mitt liv utvecklats till. Det är inte alltid i god jord detta. Så ska man rikta till liv och leverne åt ett mer andligt och inre sökande liv får man räkna med att alla inte är med på banan. Så var det på den tiden i alla fall. Idag är det mycket mer öppnare och legitimt. Jag är övertygad om det mesta handlar om andras rädslor inför det okända och rädslan över att de själva inte vill titta inåt och vill inte bli påminda om sina egna ”skelett i garderoben”, som jag brukar kalla det. Men som sagt många är inte med på den utveckling jag valt för att bli en bättre människa. Särskilt inte dem jag trodde skulle finnas vid ens sida för alltid.

Men det finns självklart en ljus sida i detta annars skulle jag absolut inte ha fortsatt. Det är nya vänner och ny bekantskap som kommer i ens väg som många gånger är obetalbar i både materiellt och emotionellt. Även kommunikationen med mig själv och andevärlden. Det är främst det som är av stort värde att fortsätta.

Medium till vardags kommer man väldigt långt med. Det var faktiskt så allt började för mig. Vid tidigt tonår, ”övade” jag och en till våra parapsykologiska förmågor med spelet ”coronne” att få i spelmarkerna i hålen med mental kraft. Vi övade oss med vanliga spelkort om det var svart eller rött kort. Om det var klädda kort eller hög eller låg valör. När jag minns tillbaka på den oskyldiga tid och mer lättsammare omständigheter känns det som allt var så mycket enklare förr, även om det på andra områden var svårare. En bisarr tanke egentligen. När jag senare fick mitt första fasta heltidsarbete blev det genast mer spännande. Jag minns när jag skulle leta efter ett dokument i en pärm från ett arkiv, som det inte fanns någon ordning på tänkte jag att det måste väl gå på samma vis. Tog en pärm som jag trodde kunde vara rätta, men det var det inte. För jag hade inte gjort rätt. Gjorde om och på nytt. Kände in ordentligt och känslan sa mig på et särskilt ställe skulle pärmen stå. Då fick jag rätt pärm och rätt dokument.

När datorerna kom och varje anställd hade en egen PC, blev det ännu roligare att leta bland alla mappar. För ingen satte ju rätt från början, ja det känner alla igen kanske. Resten är historia. Alla kan öva upp sin intuition på ett enkelt sätt, men nyckeln sitter nog i att vara påhittig. Men viktigast är att man måste veta och känna alla kan. Öva vid varje tillfälle. Zlatan hade inte blivit den han är inom fotbollens värld om han inte hade övat sig till det. Inte heller Björna Borg osv. Det är samma med inkännande och intuitionen. Öva med sig själv kan vara en egen rolig lek man kan börja med. Men ta det på största allvar så blir det alltid bäst och utfallet med gott resultat.

Lycka till där ute. Kan jag så kan Du!

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *