Sorg och glädje

Igår fick vi låta vår fina vovva Danya, få somna in efter att hastigt blivit sjuk. Det kom som en blixt från klar himmel. En smärta hon kände, som annars var väldigt smärttålig, fick mitt hjärta att slitas i stycken. Ingen smärtlindring hjälpte och operation var uteslutet. Vårt beslut. Så vi lät henne få somna in. Tidig morgon åkte vi till Strömsholms djurklinik och fick sitt lugnande och överdos. Man kanske frågar sig varför vi agerat så. Inget är rätt eller fel, det är upp varje ägare hur man vill agera. Men vi resonerade så att hon ska inte lida. Danya blev exakt 10 år. 10 år med mycket kärlek och många hundvänner hade hon. Många tog henne till sitt hjärta då hon var väldigt speciell. Det är alla hundar så klart.

Den tidiga morgon vi bestämde oss för att låta henne somna in låg vi i sängen och försökte få henne lugn och andas normalt utan att lyckas. Den blick hon sände mig, var att jag måste hjälpa henne. Ungefär som -snälla matte hjälp mig! Så oerhört smärtsamt att få det budskapet, men ändå en klar visshet i vad vi skulle göra för henne.
Tidigare, dagen innan hade vi besökt en annan djurklinik och låtit få blodprov, röntgen och ett utlåtande. Det såg inte bra ut. Vi fick smärtlindring med oss hem. Men när man ser att inget hjälper fastän man ger smärtlindring mer än man ska. Ja då är inte beslutet långt borta.

Danya var en mycket särskild individ. Hon var starkt knuten till mig, då jag haft henne sedan dag 1. Följt hennes livsresa, men många möten med andra och hennes bästa kamrat Nobbe (rasen Grönendal), som hon trotsade hans vallningsförsök på henne. Hon evig juckade på henne, men misslyckade varje gång. Dem jagade varann i skog och mark. Man riktigt såg hjärtan flyga mellan dem, som den bästa Disney film.

Det råder inget tvivel om att vi kommer sakna henne oerhört och sorgen kommer vara evig och svår. Men vi måste lära oss leva med detta. Det kommer bli svårt men vi vet vi kommer klara det
Ur ett adligt synsätt ska det bli spännande se vad som sker. Vi båda har aningar om som ska hända. Danya har redan gjort dig hörd och visat sig för oss. En sån glädje och lättnad. Jag skulle hoppas alla som har djur kan få uppleva detta, på samma sätt som vi. Det ger sådan glädje. Självklart kommer vi får lära oss nya rutiner och låta gamla rutiner släppa taget. Det är också alltid lättare om man fler djur som man kan falla tillbaka till. Men nu har inte vi de, så allt blir dubbelt tomt.

Det har varit en kort tid för mycket känslor och intryck. Jobbigt just nu men jag vet det kommer bli bättre en dag.
En eloge till de djursköterskor och veterinärer vi har mött under vår svåra tid. Tack för att nu finns!

Vila i frid min älskade lilla Pluppa!
Twigas Adanya
2006-11-19 – 2016-11-19

 

 

20160519_094840