Fars dag, när pappa inte finns längre
Sitter här och läser på sociala media om alla som firar sina fäder för det nyss varit fars dag. Det är fint och trevligt, för den som har sin pappa kvar i livet. Jag kan absolut glädjas åt andra som firar sina fäder och ser fina trevliga bilder med massa glada ansikten och flera generationer på en och samma bild. Men vi då, som inte har någon längre att fira eller uppskatta. Det känns lite konstigt att sitta och titta på liksom och försöka minnas min egen pappa. Det är svårt. Min pappa har snart varit död i 30 år. Ja han dog redan 1992 och minnet börjar blekna.
Saker som hur lät hans röst, och hur luktade han. Sådana saker bleknar mer och mer. Egna bilder på pappa har jag nästan inte haft, bara några få. Av olika anledningar har det bara blivit så. Så mina minnen med min far är vad det är. Nu ska jag inte klaga, men det känns lite vemodigt i hjärtat när jag ser alla som har alla de sina kvar i livet. Så du som har din pappa i livet kvar, passa på, för en vacker dag är dem inte kvar längre.
Jag och pappa 1968
Nya föräldrar
I och med att jag ändrat på mitt eget liv och boende på äldre dagar har jag givetvis fått ”nya” föräldrar genom makens båda föräldrar som är livet än. Jag hoppas dem är kvar en lång tid framöver. Så vi kan glädjas åt dem ännu.
Men för att återgå till min egen pappa vill jag gärna dela med mig hur han var. Min pappa var född redan 1926, ja han var 40 år när jag föddes, så han var nog lite sen av sig. Pappa Åke, som han hette, kom från Stockholms skärgård och född på ett båtvarv i dag i maj. Han gick 7 år i folkskola. Inga gymnasium, högskola eller universitet.
Bara han och hans hjärna skapade han allt med bara sina egna händer. Han började arbeta på Gustavsbergs fabriker redan som 14-åring. Han byggde det mesta och här är en gedigen lista: bilmodeller och flygmodeller, TV-apparat, stort hus, stor båt (tvåmastad) båtvagn, akvarium, bilar, svarv, bandsåg, ja jag minns inte allt.
Min pappa kunde allt
Min pappa kunde mycket, förutom att lägga ägg! Man kunde alltid gå till pappa så fixade han det. Jag minns mamma skulle sy olika saker, hon var expert på det. Ibland kunde hon inte räkna ut ett mönster eller få ihop bitarna, då klurade pappa ut det.
Som yrke var han verktygsmakare på Gustavsbergs fabriker. Vad är det? Jo han gjorde verktyget till maskinen som skulle göra produkten….Hmmm ja det är klurigt yrke, idag heter detta nåt annat, CNC svets och svarv tror jag, men det är datorer som räknar ut. Pappa räknade ut själv, innan datorernas intåg.
Jag är ganska stolt över en sådan pappa, men jag har då inte ärvt någon sån talang, förutom pappas sinne och mentalitet. Jag är mest lik pappa där. Till utseendet är mest lik mamma.
Så här minns jag min pappa
Skål pappa, du skulle ha fyllt 95 år i år, men du firar i himlen istället. Hoppas whiskyn var i din smak!
/Always & Forever
Katarina
#farsdag
#gustavsberg
#whisky